Nu känner jag äntligen att jag är beredd att prata om allt som har pågått det senaste halvåret. I slutet på mars iår fick jag diagnosen anorexia och deppression och det har jag kämpat med i ungefär 2 år. Vissa dagar är sämre och vissa dagar är bättre men anledningen till att jag vill berätta om det nu är för att den här gången har jag bestämt mig för att försöka vinna över mina hjärnspöken en gång för alla. Jag har hjälp av familjen och nära vänner, psykolog och mediciner. Väljer att inte gå in på detaljerna den här gången men nu vet ni varför jag har varit lite hemlig av mig det senaste halvåret och nu kommer jag kunna blogga lite mer om vad som pågår i mitt liv.